Det är så man skäms... ännu mer

Inspirerad av Busters mastiga 25-punktslista kände jag att jag måste fylla på med fler låtar jag skäms över att jag älskar. Dessutom skrev jag ju faktiskt i min förra lista 'volume 1'. Följdaktligen blir alltså detta...

... Matsens Guilty Pleasures volume 2:

1. J. Geils Band "Centerfold"
Till att börja vill jag klargöra två saker som alltid har blivit fel i mitt huvud. För det första trodde jag att J. Geils Band hade nåot med J.J. Cale att göra. För det andra trodde jag att "Centerfold" var en låt med John Cougar Mellencamp. Det har tagit mig ungefär 20 år att förstå att båda de sakerna varit helt galet fel.
   Men för att fortsätta vill jag bara säga att denna urlöjliga hyllning till en utvikningsflicka ger mig samma feeling som ettan i min första volym, "2-4-6-8 Motorway" - jag vill dansa och dricka öl och riva hål på knäna på mina jeans.

2. Rainbow "Since You Been Gone"
Originalet skrevs av låtsmeden Russ Ballard (ansvarig för massvis med smetiga power ballads) och gjorde att Rainbow, som dittills iallafall haft lite metalcred eftersom de sjungit om drakar och rock 'n' roll och haft en tvättäkta leprechaun på sång, föll som en fura i hårdrockskretsar. Den är urmesig, innehåller inte ens shreddande gitarrsolo, och handlar om kärlek. Dessutom hade nya sångaren Graham Bonnett KORT HÅR!
   Det här är på många sätt en systerlåt till Bostons "More Than a Feeling", och på samma sätt som att medge att man gillar den låten kan det innebära trovärdighetssjälvmord i hårdrockskretsar att någonsin ertappas med att lyssna eller ens nynna på "Since..."
   Spana in videon HÄR. Fan, när du ändå är igång, ta en titt på videon till "I Surrender" med en Joe Lynn Turner på sång, som är som långt ifrån metalmacho som det bara går. Någonstans längst inne i min själ vill jag nog vara med i Rainbow anno 1982... fan, sade jag verkligen det där högt?

3. Kiss "God Gave Rock 'n' Roll To You"
Från soundtracket till andra Bill & Ted-filmen från typ 1992, en av orsakerna till att man hyser ett sådant genuint och välgrundat hat till Keanu Reeves. Redan originalet med Ardent är ostigt så det förslår, men här vräker man på med inte bara Bruce Kulicks fjollgitarrer, utan plenty teatralism och en Paul Stanley som måste fått ballarna knipsade. Det känns fel i hela hjärnan, men i kroppen känns det bara finger lickin' good. 

4. Eldkvarn "Kärlekens Tunga"
En del vuxna människor tycker att det är helt i sin ordning att gilla Eldkvarn. Jag, som däremot har en 10-15 år kvar tills jag blir vuxen borde egentligen påkalla psykvårdens intresse i och med denna bekännelse, men så är det.  
   Plura är så vansinnigt överskattad, men det här är seriöst en av de bästa svenska låtarna någonsin. Han låter som en döende pederast på heroin, och det är så seriöst och kom-till-mig-kvinna (förresten tror jag att jag gillar Roffe Wikström, men det får vi återkomma till någon annan gång) att man borde spy. Men jag bar gungar med och till och med myser lite över trumljudet.

5. Lisa Nilsson "Varje Gång Jag Ser Dig"
Ja, så vadå? Den är ju faktiskt skitbra. Jag vill party like it's 1991 när jag hör den.

Jag återkommer.

Kommentarer
Postat av: Buster

Jag hörde Äckel-Gene spela God i ett program utan komp, insåg det var en fin melodi. Eldkvarn där tror jag att jag gillar också om jag int minns fel.
Utmaning - vilka Creedence gillar du?

2007-06-11 @ 22:16:03
Postat av: El Puppo Grande

Kul att ni engagerar er, pojkar! Glöm dock inte lekfullheten i att bara ta saker för vad de är & uträtta egna mirakel ibland...;)
I övrigt unnar jag ALLA upplevelsen/utlevelsen av de ditresta luftgitarrister som ivrigt semaforerade framför Fogerty på Lollipop..."magnifikt" är bara förnamnet! En kväll på "Opera" förbleknar...;)

2007-06-12 @ 06:36:15
Postat av: stormats

Med risk att få spendera mycket lång tid i direkt anslutning till skampålen måste jag erkänna att jag faktiskt är ganska förtjust i Bill and teds bogus journey. Dessutom har jag aldrig fattat grejen med Velvet underground, vilket jag förstått att man också ska skämmas för.

2007-06-12 @ 09:26:58
Postat av: Mats Ömalm

Bill & Ted får du skämmas för, men det där med Velvet U-Bahn är jag lite med på faktiskt. Jag kan uppskatta typ "Sweet Jane" och "Waiting For My Man" för att de är coola rocklåtar, men jättemycket låter ju faktiskt som påtända konstskolestudenter och m.a.o. skitdåligt. Pete Townshend var också en påtänd konstskolestudent men han gjorde ju faktiskt något vettigt av sitt värv.
Buster: "Fortunate Son", "Have You Ever Seen The Rain" och "Run Through The Jungle" är nog mina favorit-Creedence. Fast jag gillar också "Lookin' Out My Backdoor" och "The Midnight Special".

Postat av: chops

Nänänänänä. Nu säger vi stopp ett tag. Velvet Underground är UNDERskattade. ÖVERskattade, däremot, är Byrds och The Who. Och Brian Wilson. Missförstådda är Doors. Och Jimi och Bossen. Om vi ska prata om farfars musik hela tiden.Obegriplig och/eller ointressant: Dylan.

2007-06-12 @ 20:39:29
Postat av: Stormats

Chops: Ett band som som alla med kulturstoltheten i behåll måste ha med på sin kärlekslista kan väl knappast ses som underskattade.
Ordet kultur är för övrigt nästan lika äckligt som ordet indie och bägge dyker spontant upp när man tänker på VU.

2007-06-12 @ 23:11:44
Postat av: Mats Ömalm

Alla som är på omslaget av Mojo är överskattade på ett eller annat sätt. Samma sak gäller oftast Uncut också. The Doors är bland de bästa, om vi snackar vuxenmusik. Emmylou Harris är underskattad.

2007-06-13 @ 16:40:30
URL: http://omalm.com
Postat av: chops

Stormats: Ja, jo, men jag menar att de är underskattade av dig. Exempelvis av dig. På ungefär samma sätt som att, säg, Stones är underskattade av mig. Sett till hur pass du gillar dem och hur pass lite jag gör det. Om man jämför med dig.
Ser du, jag håller på med kultur. Då kan man skriva så här krångligt hur enkelt som helst.

2007-06-15 @ 01:54:17

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback