Skyldiga njutningar... eller meh!?
Ibland tar de in folk som gästsjunger också. Typ, Jarvis Cocker glider upp på scen och sjunger "I Want To Know What Love Is", eller Paul Heaton som framför någon låt från Billy Joels åttiotal. Och publiken går bananas.
Det får mig att i huvudet leka med idén om vilka låtar jag skulle vilja höra (eller, gudbevaremänskligheten, sjunga själv). Låtar som är på gränsen till all anständighet, på randen till vedervärdigheten. Ofta över gränsen och randen. Jag har ju ingen skam i kroppen, så utan mer krångel: jag ger er...
Matsens Guilty Pleasures volume 1:
1. Tom Robinson "2-4-6-8 Motorway"
Sönderspelad av världens alla coverband, massakrerad av världens alla raggare, och tröttare än vilket Skynyrd-örhänge som helst. Men Jesus Kristus på korset med spikar i huvudet vad jag blir peppad (i smyg, förstås) när jag hör den. En gång när jag rastade hunden spelade jag den på repeat 5 gånger i iPoden. Dessutom är Chris Thomas världens mest underskattade producent.
Och så har jag en feeling av att hela albumet som "...Motorway" kommer ifrån - "Power in the Darkness" från 1978 - kan vara jordens rockrökare. Jag måste bara lägga skammen åt sidan och lyssna igenom det på något sätt.
2. Boston "More Than a Feeling"
Den är såsig som fasen i någon minut, men så fort jag hör de där tersgitarrerna bygga upp inför refrängen ställer sig nackhåret på givakt. Sedan: klapp-klapp döh-döh-DÖH-DÖH! JAAA!!! Högernäven i luften, benen isär. Så klockrent, så fiffigt, så slickt. Alla andra Bostonlåtar är helt värdelösa, men det här rymdskeppet till radiorock kommer att leva för alltid. Det är inte för inte som den var med på Rolling Stones 500 bästa låtar genom tiderna.
3. Janne Lucas "Växeln Hallå"
I senaste numret av tidningen Ondskan har man gjort den stora kulturgärningen att intervjua Lasse Holm om hans låtskrivande. När man läst igenom intervjun sitter man där och slås av hur många Holmkompositioner man kan nynna rakt av. "Canneloni Macaroni". "Dag Efter Dag". "Bra Vibrationer". "Högt Över Havet". För att inte tala om "Främling".
Och för att inte tala om "Växeln Hallå" med Janne Lucas! Vilken dänga! Hur Ledins urtrista "Just Nu" kunde vinna Melodifestivalen 1980 före Lucas och hans Lasse Holm-pärla är för mig helt oförståeligt.
På tal om Melodifestivalen kom jag att tänka på två kanonlåtar från 1975 års festival: "Bang En Boomerang" med Svenne & Lotta, och "Michelangelo" med Björn Skifs. Den förstnämnda var skriven av Björn, Benny & Stikkan. Den andra av Bengt Palmers och Skifs själv. Vilka grabbar, alltså.
4. Dire Straits "Sultans of Swing"
Du får säga vad du vill. Men det där gitarrsolot är för jävla bra. Ärendet avslutat.
5. Whitesnake "Here I Go Again" (originalversionen från "Saints and Sinners" 1982)
David Coverdale är en vandrande gubbsnopp i en skinnjacka, och förutom "Sail Away" och "Burn" med Deep Purple så har han inte gjort ett skvatt rätt i sitt liv. Förutom den här, på något perverst sätt.
När man väl kommit förbi det trista introt (kuriosa: Jon Lord från Purple spelar orgel) och gitarrerna börjar ladda i refrängen, då är det goose bumps igen. Riffet, rocken rösten. Jo, jag gillar ta mig tusan Coverdale, denna pudelrockens konung. Bara jag slipper se fanskapet. Nej, nu fick jag den där bilden på näthinnan igen... Han kommer gående ner längs gatan, slängandes med sitt permanentade hårsvall, iförd en fransig skinnpaj, i sina tajta blåjeans med en squash nedstoppad i grenen, drygt hundra år gammal och med en Playboy Bunny på vardera armen... nej, back to reality.
Det finns förstås bubblare. Låtar som är, liksom, okej på något sätt. Inte så att de känns helt rumsrena, men som undviker de riktigt sneda blickarna och de slemmigaste spottloskorna. Helt kort vill jag nämna dessa:
Toto "Georgy Porgy"
The Eagles "Desperado" och "Take It Easy" (den senare finns f.ö. i en fantastisk originalversion av Jackson Browne)
Free "All Right Now"
Claes-Göran Hederström "Det Börjar Verka Kärlek Banne Mig"
Lill Lindfors "En Sån Karl"
Men nu räcker det. Om du och jag skall kunna se varandra i ögonen igen så är det bästa att säga tack och adjö för idag.
Ja du...en formidabel kollektion!
I dessa tider då Whitney Houston's första går varm i den Jokkmokkska bungalowen kan jag inte göra annat än att rodna igenkännande, även om jag tycker att "Desperado" är helt outstanding som låt...både med Eagles & Ulf Lundell!
Claes-Göran & Lill är ju dessutom schlager-adel & därmed politiskt korrekta gay-ikoner...bara en sån sak!!!
Det går ju förstås att gräva fram andra hemskheter om man söker i sitt inre. Sedan finns ju grejer som med alla mått mätt borde vara helvetiskt ocoolt, men som av någon oförklarlig anledning faktiskt accepteras av de flesta.
Några exempel, som du säkert håller med om:
"Sure Know Something" med Kiss. Förjävlig.
Vad som helst med Sting.
"Sweet Caroline" med Neil Diamond. Nackskott. Neil Diamond rent genrellt förresten.
Åh vad kul. Jag måste göra en lista också. Nr 1 älskade jag som barn och nr 4 har jag slutat skämmas över. Lyssnade på den när jag åkte buss nyligen...satt bara och inväntade solot.
My Heart Will Go On, Total Eclipse of the Heart, In the Air Tonight, Rod Stewarts och Kiss nästintill identiskt ljudande discoperioder. Jag vägrar skämmas.
Fan, jag inser nu att det måste komma en volume 2 alldeles strax. Bara idag fastnade jag i två nynnsessions på riktigt awful jävla grejer.
Ja man blir ju helt fast i detta, fick lägga band på mig efter 25 låtar typ. Man borde kanske dela upp i genre sen jag vet inte.
Det måste ju komma en balladlista, och på den listan måste ju faktiskt "I remeber you" med en Sebastian Bach i högform vara med.
Annars skulle jag vilja se en lista med låtar som man "ska" gilla men som är helt värdelösa.
Nummer 1: Vad som helst med G'n'r, men kanske särskilt Sweet child of mine.
Om man är riktigt hård med sig själv borde man göra en lista med låtar som är typ nya. Bloodhound Gangs "comeback"-singel från förra året. Och St Anger.
Och stormats lista, den han efterlyser, den vill man ju se. Eller, en sån alltså.
Det kommer helt klart en balladlista. Jag ska fundera på den imorgon. Vilken var Bloodhound Gangs comeback?
Ja, alltså vad hette den? Bam Magera var med i videon, det var en bananbil och tog man typ första bokstaven i varje ord i refrängen blev det typ fuck eller bajskorv eller nåt annat subversivt. Men det var en sån där refräng som Blink 182 kan få en att späka sig för att man nynnar på när man hört den.
Just det. Nu när du säger det har jag något vagt minne av det. De där banden är för övrigt jävligt catchy ibland. Jag minns den där "you and me baby we are nothing but mammals, so let's do it like they do it on the Discovery channel". Det var väl också Bloodhound Gang.